Jag har äntligen tagit mig tiden och laddat upp filmen som jag regisserade och producerade i skolan. Här finner ni den.

Jag har även länkat till anat gammalt material som jag tidigare har gjort.

-And cut! Print. We're moving on. That was perfect.
-Perfect? Mr. Wood, do you know anything about the art of film production?
-Well, I like to think so.
-That cardboard headstone tipped over. This graveyard is obviously phony.
-Nobody will ever notice that. Filmmaking is not about the tiny details. It's about the big picture.
-The big picture?
-Yes.
-Then how 'bout when the policemen arrived in daylight, but now it's suddenly night?
-What do you know? Haven't you heard of suspension of disbelief?

Jag vet att det är för länge sedan jag skrev någonting här. Så det är väl dags igen.

I början på maj så var jag till fastlandet för att gå på intervjuer för att komma in på fritidsledareutbilningar. Två stycken, en på Sigtuna folkhögskola och en på Hagaberg folkhögskola. På Sigtuna så blev vi bemötta av eleverna och blev visade skolan och de gjorde ett bra intryck. Vilket hela skolan gjorde. Dock kan väl jag tycka att när det är en öppet hus dag att de kunde ha bjudit på lunch och inte bara fika. Eleverna gav ett bra intryck och lyckades förmedla en väldigt härlig stämning. Eleverna berättade om att varje termin så åker de ut på någon form av friluftsaktivitet, så som en vecka campande i skogen eller kanotvecka och två en veckors turer till fjällen. Jag vet att jag kan söka extra lån för studieresorna så det oroade jag mig inte så mycket. Men direkt fick jag ångest över att då måste jag köpa en massa nya saker så som vandrarkänger, långkalsonger osv. Sen kom intervjun, den kändes lite stel och inte så bra. Den kändes inte dålig men inte bra heller. Jag vet inte vad det berodde på. Men hon som intervjuade mig kanske inte var så van eller så. Hon hade inte så många frågor och vi fick ingen bra kontakt.

Två dagar senare så gav jag mig iväg till Hagabergs folkhögskola. Där personalen på skolan var de som presenterade utbildningen. Det kändes verkligen som om jag var tillbaka på ett gammalt stelt gymnasiums introduktionsdag. Där rektor och lärare står framme och försöker krystat övertala oss om att dem är bäst. Sen pratade även en före detta elev och hon kändes också lite torr och tråkig. Hon förmedlade vad hon skulle och verkade gilla sin tid på skolan och sitt nuvarande jobb men hon kanske inte var den bästa person att stå framför blivande elever att prata. Hagaberg bjöd dock på god lunch och sen på eftermiddagen blev det intervju med två lärare (tror jag att dem var). Denna intervju var dock väldigt bra och väldigt avslappnad. Jag kommer ihåg kommentaren ena kvinnan fäller när vi har avverkat närmare 80% av tiden. ”Jag har inte ens hunnit ställa alla de frågor jag måste ställa.” Vilket kändes otroligt bra.

När jag åkte därifrån så kände jag mig lite kluven om vilken jag skulle välja om jag kom in på båda. Dock så kändes det mer lutande åt Sigtuna då det logistiska kändes enklare.

I måndags förra veckan fick jag ett samtal från Skaprnäcks folkhögskola som jag också hade sökt till men inte trott att jag skulle ha en chans då jag inte fått nåt besked. Jag blev dock kallad till intervju för igår. Så igår på vägen hem från Lincon så landade jag på den skolan för min intervju. Vilket var en bra upplevelse. Då jag och tre andra var kallade på intervju på annan dag än den som de stora flertalet var så blev det hela lite annorlunda. Det var personalen som presenterade skolan. Det var avslappnat och en ganska kort presentation men den kändes bra. Sen fick jag komma på intervju med en lärare och en elev som går i tvåan just nu. Jag och en annan kille blev intervjuade tillsammans. I det avseendet att vi båda var i rummet samtidigt men de intervjuade en i taget av oss. Men vi fick höra den andras intervju också. När jag åkte därifrån så kändes Skarpnäck också väldigt lockande och bra.

Om jag nu kommer in på alla tre vet jag inte vad jag ska välja. Det som känns jobbigaste är inte just valet utan allt runtomkring som är otroligt ångestframkallande. Att inte känna att jag kan göra valet utan att må dåligt känns inte alls bra. Att välja vilken skola jag vill gå på bör vara något kul. Men det ger mig bara ångest.

Det hela blev ju inte direkt bättre när jag kom hem och fick se mina papper från CSN. Dels fick jag ett klassiskt brev som säger nu är det dags för dig att betala tillbaka. Vilket ju bara gjorde att jag var tvungen att kontakta soc med ett papper om att jag inte har några pengar. Så det är inte ett stort problem. Dock så fick jag ett beslut om min ansökan om studiemedel. Jag fick avslag trots min intyg om min hälsa. Dock så behöver jag bara ta 0.5poäng för att bli beviljad nytt lån. Så jag slängde iväg ett brev till ansvarig för institutionen på game som jag pluggade under för att som det finns någon lösning på det hela. Jag har inte pratat med soc om det hela. Men en idé vore ju om jag kunde gå en kort sommarkurs så skulle jag ju bli beviljad inför hösten. Men normalt så får jag ju inte läsa dem om jag ska fortsätta få ersättning från soc. Så jag vet inte hur de ställer sig till det här.

Jag fick även veta att när jag väl får beskeden från skolan att jag har en vecka på mig att tacka ja. Så risken är väl att jag kommer att tacka ja och att det med CSN inte löser sig och jag inte går utbildningen och någon annan inte får gå då jag inte kunde ta platsen trots att jag tackade ja till den.

Så just nu känner jag mig inte så jävla glad eller uppåt.

-I believe smashing them is less a crime than making them. I am going to break two of your figurines first, and if you can demonstrate your knowledge of the Doctrine of Stoicism by holding back your tears, I'll stop.

[much later in the movie]

-There's a family with kids. Do the kids and make the mother watch. Tell her you'll stop if she can hold back her tears. I *owe* her that.